SFS 1998:150
Giltig fr.o.m. den 1 juli 1998
Observera att detta är en fri tolkning av lagtexten,.

Inledande utgångspunkter
Brottsligheten i Sverige har ökat på ett oroande sätt under de senaste årtiondena och ligger på en oacceptabelt hög nivå. Under samma period har också andelen uppklarade brott minskat. Undersökningar visar att rädslan för att utsättas för brott är ett påtagligt problem för många människor. Det är därför angeläget att förbättra möjligheterna att förebygga och avslöja brott. Undersökningar som gjorts, bland annat i Storbritannien, tyder på att användning av övervakningskameror bidrar till att minska brottsligheten och öka uppklarningsprocenten. Kameraövervakning är ett effektivt tekniskt hjälpmedel som bidrar till att minska brottsligheten och därigenom ge ökad trygghet och säkerhet. Syftet med den nya lagen är att man på ett mer effektivt sätt skall ges möjlighet att förhindra och beivra brott samtidigt som skyddet mot integritetsintrång upprätthålls.

Allmän kameraövervakning
Kameralagen innefattar endast övervakning på platser dit allmänheten har tillträde. På alla övriga platser är TV-bevakning tillåten, dock måste alltid skyltning eller annan upplysning ske. Till allmän plats räknas all offentlig miljö, liksom sådana områden i naturen som innefattas av allemansrätten. Kundutrymmen i affärer, varuhus, post och bank är allmän plats, även efter stängning. Däremot räknas inte gemensamma utrymmen i flerfamiljshus (trapphus) till allmän plats.

Tillståndsprövningen
Med den nya lagstiftningen utvidgas rätten att använda bevakningskameror då syftet är att bekämpa brott eller förhindra olyckor. Vid varje tillståndsärende kommer Länsstyrelsen att göra en avvägning mellan övervakningsintresset och integritetsintresset, och inte som tidigare först avgöra om det över huvud taget är ett befogat intresse och först därefter väga det mot integritetsintresset. Detta innebär att även en ansökan med ett till synes vagt bevakningsintresse kan tilldelas tillstånd om kameran inte hotar någons integritet. Dock kommer det även fortsättningsvis bli svårt att erhålla kameratillstånd med motivet att man vill öka försäljningen, spara pengar etc. Riktlinjerna säger att man i större utsträckning än hittills ska tillåta kameraövervakning av entréer till exempelvis restauranger, hotell, utställningslokaler och museum under förutsättning att det behövs för att förebygga brott. Inrättningar som till sin funktion påminner om post och bank, t.ex. växlingskontor, ska i ökad utsträckning ges tillstånd att även övervaka områden utanför det egentliga objektet. Vidare säger riktlinjerna att särskilt brottsutsatta platser kan även beviljas tillstånd att behandla och bevara bilderna i något större utsträckning.

Anmälan
Postkontor, banker och butiker behöver i och med den nya lagen bara göra en anmälan, dock måste vissa villkor uppfyllas: Syftet är att förebygga och avslöja brott Kameran är fast monterad med fast optik Skriftlig överenskommelse har träffats med skyddsombud, skyddskommitté eller annan organisation som företräder de anställda. Kan sådan överenskommelse inte uppnås är övervakningen tillståndspliktig. Saknar arbetsplatsen ombud eller organisation som företräder de anställda bortfaller kravet på skriftlig överenskommelse.

Post och bank får aktivera ljudinspelning vid misstanke om brott. Post och bank får även täcka in närområdet utanför in- och utgångar (gäller samtliga, även bakdörrar) och betalningsautomater med kameror. Post och bank i butik faller under butiksreglerna, se nedan. Post inhyst i exempelvis ett bibliotek måste ansöka om tillstånd på vanlig väg. Butiker får ha kameror i samtliga utrymmen men endast behandla och bevara bilder från kassa och entré, bevarandetid 1 månad. Med kassa avses dels platsen där kassaapparater och tillhörande uppläggningsytor finns, och dels områden där kunder uppehåller sig vid betalning. In- och utgångar omfattar även området mellan dörrarna i de fall dessa utformats som luftsluss. Butik definieras som en lokal där det bedrivs försäljning av varor eller tjänster eller uthyrning av varor till konsumenter. Begreppet innefattar till exempel affärer, varuhus, stormarknader, försäljningstält, resebyråer, skomakare, frisörer, optiker och videouthyrare. Gångstråk mellan butiker i köpcentrum räknas inte till butik. Restauranger, pubar, caféer och andra näringsställen faller inte heller under butiksbegreppet. Om det däremot bedrivs serveringsverksamhet i mindre omfattning vid sidan av detaljhandel med varor eller tjänster eller uthyrning är lokalen en butik i lagens mening, t.ex. Shell Select. Områden utanför butikslokalen, t.ex. bensinpumpar eller utanför entréer, är inte tillståndsfria.

Anmälningsförfarande
Länsstyrelsen tillhandahåller blanketter för anmälan. Skriftlig överenskommelse med skyddsombud, skyddskommitté eller annan organisation som företräder de anställda skall ha träffats men behöver inte bifogas till länsstyrelsen.
Den ska dock kunna visas upp vid ev. kontroll.

Länsstyrelsen finns på www.lst.se